Ett liv utan TV

När jag flyttade till min första egna lägenhet så hade jag planer på att skaffa en TV. Men ni vet, en TV kan ju kosta en del och tiden gick och jag kände aldrig att jag ville lägga mina surt förvärvade pengar på en TV, så jag var utan och numera kan jag absolut inte tänka mig att återinföra en TV i mitt hus. Jag bodde en period hos mina två bästa vänner och jag älskade den tiden, MEN, de hade en TV som stod på nästan hela tiden. Till maten. I bakgrunden. När man satte sig i soffan. Och det var så lätt att fastna, trots att det var en serie jag redan hade sett eller en serie jag inte ens tyckte var speciellt bra eller fast det var mitt i en film. Jag har varit på allt för många fester där TVn står på och så sitter man där ett helt gäng och bara glor. Det blir ju lätt så, eftersom att de flesta planerar och möblerar sina vardagsrum efter den gigantiska skärmen. Soffor och stolar är vända mot den. På så sätt hamnar man bredvid varandra istället för mitt emot varandra. Jag har istället gjort tvärtom, jag har möblerat mitt vardagsrum med tanken att man ska umgås där. Prata med varandra, spela brädspel, vara sociala helt enkelt.
 
 
Det ger mig så mycket mer att träffa folk och se deras ansikten och umgås, istället för att bara sitta och titta på en dumburk. Sen händer det såklart att jag ser en film också, men då fungerar det alldeles utmärkt att se den på datorn. I framtiden skulle jag vilja ha en projektor och projektorduk för att kunna göra det svinmysigt när jag väl tittar, men det ska vara lite krångligt så att det inte blir en vane-grej ^^
 
- Cim